Kjøbenhavns Diplomatarium

Bind: I
Side: 431-433
Nummer: 306

Vedtægter om Klokkernes Bestilling og Taxt og om den ny Kirkegaard udenfor Nørreport.

Anno 1562. Om klockere.

Epther Konn. Maits. alles woris kieriste naadige herris wilge och begiere saa och effter burgermester och raads aluerlig befaling tha skall the kirckethienere, som erre klockere thil thisse tre sogner y Kiøbenhaffnn, were forpligtige wid theris ed och thienistis fortabilse och ther wdoffuer att straffis paa thet høgiste, att schulle giøre kirckewergene til huer sogenn huert aar god rede och regenschaff tuennde gange, som er till paasche och sct. Michils dag, for alle the pendinge, som the anname och oppebere for the liig, som the ringe for mett kirckens klocker store eller smaa och thet att specificere met theris naffn, som the ringe for. Thisligiste for piel och lyus, som ther leyes och tagis pendinge for, vdi liige maade att giøre regenschaff for, thi thet er kirckene gandske besuerligt, att forskrefne kirckethienere haffue altid indtil thenne dag brugit klockerne, tiil och lyss til theris egitt nøtte och fordeel och ingen regenschaff ther for giort haffue. Dog naar klockerne giøre regennschaff til paaske och sct. Michils dag, som forschreffuit staar, skall thenom foræriis wdaff same forthiente pendinge 1), effter burgermester och raad thet sambtøgt haffuer.

Skall och forskrefne kirckethienere were forpligtige att stille the segerwercks klocker rett, saa att the følge aldelis met huer andre, wid theris brøde, och thet skall were effter wor Frue klocke, och haffuer Jacob klocker bepligtidt sig att forskrefne wor Frue klocke effter solens opgang och nedergang. Er thet saa, att klockenn slaar jcke rett, tha will hannd ther staa til rette for. Om saa er, att the anndre klockere jcke stiller theris klocker rett, tha skulle the och plegtere ther for, som wid bør.

Skulle och same klockere haffue god opseennde till kirckene paa huelninger, paa tagidt, att tilsige, om ther fattis steen eller nogitt anndit, sambledis att kaste snee aff huelningne och renderne och kirckenn att holle rensom och ordelig, och wid theris brøde.

Skall ingenn klockere ennd thenn till wor Frue eller till Helliggestus eller till sct. Nicolai lade sine drenge eller piger komme til och røre eller stille werckidt, saa frambt att hannd jcke wil ther for straffis, om hannd er seluff saa føer, att hand selffuer kannd, och thef til met staa til rette for werckidt, huis skade ther skeer, och ther til met att were aff met sin thienisthe.

__________

1) Her staar Plads aaben til et Par Ord.

I s.431

Item att haffue opseende til graffuerne, att the graffuis och giøris dybe nock effter thet maall, huer klockere foranntuordit er paa Kiøbenhaffnns raadhus, och tilsige om ther findis nogle døde mends beenn kast paa kiergaardenn, att klockerne thet fliteligen saa forschaffer, att same døde mends been kommer y jordenn egienn, nar ther graffuis vnder nogit liig, saa frampt the icke wille straffis ther for, som wid bør.

Om brullupper.

Nar nogit bryllup giøris her y Kiøbenhaffnn och wille the haffue kimidt, tha schulle the giffue klockeren til thend kircke sogenn thet skeer viij Sk. Item gaar brudenn andenn dagen til same kircke, tha skall hun och giffue klockerenn viij Sk. Gaar brudenn om mandagen til en anden kircke, dog skal hun giffue klockerenn viij Sk. Menn begierer ther nogenn, att the store klocker till wor Frue skulle kimis, tha skulle the giffue klockerenn en mark dansche huer dag, och ingenn ydermere endthen øll eller mad, vdenn the erre synderlige indbodne, tha komme och giøre som ander jnd erre budne. Skall och jcke klockerne were forpligtige att giøre nogit regenschaff for same forskrefne kiime pendinge, menn thenom nyde och beholle thil theris egit nøtte och gaffnn.

Om graffuer paa thend ny kirckegaard.

Epther borgermester och raads aluerlig befaling sambledis effter forordinerede kirckeuergis wdi Kiøbenhaffnns stad wilge och begiere skall thend mannd, paa thennd nyu kirckegaard will boo, forpligtig were thisse effterfølgende articler att inndgaa och wid fuldmagt holde, saa frampt att hand icke wil foruisis aff same boolig och ther wdoffuer straffis paa thet høgiste.

Først skall thet strenngeligen were hanom forbuddit att holle daabill eller drick, thisligiste huse eller dølge skarnns folck och wryggeløse y same kiergaards huss, wid sin hals, menn affstyre och straffe wdygd och schalckhed thett meste hannd kannd, eller giffue thet tilkiende for øffrighedenn.

Skall same kiergaards mannd saa well som wegterne wdj tornidt graffue legersted och ther hoss were forpligtige att giøre graffuerne dybe nock epther thet maall, huer klockere wdi Kiøbenhaffnn foranntuordit er paa Kiøbenhaffnns raadhuss, sambledis haffue vpseende til, att her ingen lunde graffuis paa thet gamble støcke jord y vij samffelde aar, vdenn thet storligenn er fornøden.

Skulle wegterne och kiergaardsmandenn forpligtige were att vnderuise thenom, ther selff wille graffue, som jcke formaar att betale,

I s.432

att thet graffuis rett, som forschreffuit staar, och hermet skall huer som graffuer paa kiergaardenn jngthet widere graffue emellom huer graff, end som enn fod er lanng.

Skall och kiergaardsmandenn, thisligiste wegterne haffue opsyun thill graffuerne, naar the syncke, att the opfyldis och jeffnis lige met jordenn.

Skall kiergordsmandenn holle kiergaardenn schickelig och smuck, vpdrage tidtzler, areller och anndit wnytteligt, thisligiste plannte asker, linuder och anndit nytteligt rund omkring kiergordenn, att hannd kannd holdis vdj agt och ære, mere ennd som tilfornn weritt haffuer.

Skall och kiergordsmandenn forpligtig were rensom att holle steenbroenn fraa fielebroenn jnnd til thennd bugt emod porthenn, och porteneren ther nest tage wed wdi ligemaade stienbroen att holle rensom.

Skall thet och were kiergordsmandenn strengeligenn budit och befalit, att tillese och foruare kiergaards port och laage, strax nar stadtzens porte tillesis, att ther inde jcke skall skiulis och foraarsagis synndt och ondschaff, som thiswer tilfornn sked er.

Anno mdlxvj thend 29 nouembris tha bleff beuilligit, att wegternne och thennd kiergaards mand schulle haffue for huer graff att graffue paa thennd nyu kiergaard, som the husarmis forstandere schulle wdgiffue, fem schilling runde pendinge, och andre fattige, som begiere theris arbed, schulle giffue for huer graff att, graffue vj Sk. rund pendinge, huilcken her emod giør, skall straffis, som wid bør. Och the som erre formuendis skulle giffue viij Sk., och om winteren, nar jordenn er frossenn, xij Sk. runde pendinge y thet allerhøgiste.

Samtidig Afskrift i »Magistratens Vedtægtsbog« i Raadstuearkivet Bl. 181-82.

I s.433