|
nu offuer same kierckegaardt er lagt huer mandtz wey mett riiden,
agen oc i anndre maade, thesligeste thømmer oc annden deel, ther
hedenn leggis, huse sammen huggis, mett anndenn wtilbørlighed,
wrenhedt, som paa slige steder wsømmelige er, thaa paa thett
forskrefne sanctj Nicolaj kirckegaardt saa well som anndre
christenne menniskers huilesteder maa bliffue holdne i slige acht oc
werdighedt, effter som thennd till forordinerit er, wille wij
hermett aluerligenn forbudit haffue alle, ehuem the helst ere eller
were kunde, jnnden byes eller vdenn, borgere eller annder, nogen
hanteringe att haffue paa forskrefne sanctj Nicolaj kirckegaardt
enthenn mett thømmer att op legge, huse att samen hugge eller vdi
nogre annder maade, bedendes och biudenndis kircke wergerne till
sanctj Nicolaj kircke, the som nu ere eller her effther komendes
worder, attj rette etther effter strax mett thet allerførste att
jnndtage forskrefne kirckegaardt wdi sin lenge oc brede, som thennd
mett rette bør att were, och thennd jnndhegne och ther fore giørrer
nøttørfftige røste och portte, saa att swin oc fee maa vdeluckes och
ingen age- eller riide wey ther offuer bliffuer, att kirckegaarden
kand holdis reen och wbesmittitt. Fordrister seg nogenn till her emod
effther thenne dag enndten att wplegge thømmer, eller oc lade samen
hugge huse paa forskrefne sanctj Nicolaj kirckegaardt, tha skulle the
haffue forbruth aldt thømmerit, halffdelen till osz och annden
halffdelen till kirckenn. Finndis och kirckewergerne her wdindenn
forsømmeliig och icke inndhegner kirckegaarden mett portte oc røste
och forskaffer thet saa, att then hollis reen eller och seer egennem
fingre mett nogenn, som ther haffuer nogenn hannteringe, emod thette
wortt breff, thaa skulle the therfor liide tilltale oc stande till
rette. Giffuit paa wortt slott Kiøpnnehaffnn thennd xv dag martij
aar mdlxiiij vnnder wortt siignedth.
Udkast paa Papir i Geh. Ark.
|
I s.435
|
