Kjøbenhavns Diplomatarium

Bind: II
Side: 629-631
Nummer: 720

Hans Steen og Esaias Fleischer beskikkes til Apothekere.

Christian 4 giørre alle witterligt, at efftersom wii naadigst haffue betenckt och for raadeligt och gott ahnsett, at herudi wor kiøbsted Kiøbenhaffn effter denne dagh och paa viidere ahnordnungh fra oss schall alleniste holldiss tuende welforordnede apoteckere och icke flerre. Tha haffue wii nu naadigst tillforordnit oss ellschelige Hans Steen och Esaiass Fleyscher at schulle were apoteckere her samme stedtz, och en huer dennom beuilget och wbehindrett tillatt at mue ahnrette och holde itt fulld apotecke, dogh schulle de were forplicht aleene (effter at det de andre materialister och krudkremmere schal were formeent) till forrefallende notturfft och leylighet at præparere och hollde fall medicamenta composita, opiata, purgantia och andre saadanne, dissligeste de siruper, conserva, condita, olea, vnguenta et emplastra, som eniste præpareris och henhører in vsum mædicum, och alle bemellte species saa fersche

II s.629

och guode at de kunde patzere, naar de ex facultate mædica (som paa wisse tiider om aarrett schie schall) bliffue visiterede, haffuendiss der hoss vdi acht, at de vdaff alle slags kunde haffue till rede, som paa itt welbestillte apotecke bør at findess, naar dennom noget ex medicis at componere eller præparere bliffuer befallett och paalagt, dogh schal det icke hermet were formeent materialisterne, krudkremere, distillatores och andre at distillere och giørre de slags destillata, siruper, corserva et candida vdaff ribs, kirsseber, pommerandtz och andet saadant, som till daglige spissningh och anden gemin brugh henhører, ey heller badschierne at mue giørre huiss plaster och vnguenta de till dierriss handuerch kunde hehøffue, medenss det at werre dennom ehn huer friit forre, dogh derhoss bemellte apotecker wformeenth sligt at præparere och giørre och siden hollde fall for dennom dereffter kunde spørge; schall dett och were forskrefne apotecker friit forre och wbehindret tilladt, der hoss at mue holde alt huiss de andre krudkremmere her samestedtz førre, ex simplicibus atschillige slags banckeett, confect candiceret och andet saadant, schulle de och mue hollde ehn frii wiinkellder, derudi at vdtappe vdi potter och ammer tall atschillige slaugs drick, efftersom tillforne hiid indtill haffuer werred brugeligtt, dogh woriss vdgangne forordningh om rinsche och frandtsch wiin vdi ehn kiellder icke at mue hedenleggess och vdtappess, hermet vdi alle maader wforkrencket. Och effter at wii naadigst kunde betencke och oss till sinde førre, att hoss bemellte apotecker retteligen wed lige at hollde, som det sigh bør, wille giørre[s] stor bekostningh och besueringh, wille wii endnu ydermere naadigst beuillge och tillade, at forskrefne tuende nu tilforordnede apoteckere her effter mue werre och bliffue forschonitt for effterschreffne borgeligh bestillingh och besueringh, som ehr, at de icke schulle forordineriss och vdneffniss till tingemend, rodmestere, siunssmend, worderingsmend, kremere, kirckewerger, de fattigiss forstandere, neffnssmend, at kreffue tyerepenge eller andet saadant, paa det at apotecken icke deroffuer formedelst dieriss frauerellsse vdi andre bestillinger schulle forsømmiss, dog schulle de were schatt, hold, wacht och anden borgeligh och byess tynge vndergiffuen effter dieriss formue liige wed andre borgere och jndbygere her samstedtz. Theremod schulle de dogh were forplicht at sellge ehn huer huiss hand vdaff dennom kunde behøffue at kiøbe for et lideligt och billigt werdt, och hellerss sigh vdi alle maader forholde effter de forordninger wii om apoteckere giort haffuer eller hereffter giørendiss worder. Thii forbiude wii worre fougder, embitzmend och alle andre, serdelliss

II s.630

krudkremere, destillatores och badscherer och andre ederss liige her udi wor kiøbsted Kiøbenhaffn forskrefne nu tilforordnede apoteckere heremod nogen jndpass att giørre, eller nogen aff forbudne wahrre och species at førre, saa frembt j icke deroffuer wille straffis som wedbør. Haffniæ 12 septembris anno 1620.

Sæl. Registre XVII. 72-74.

II s.631