Kjøbenhavns Diplomatarium

Bind: VI
Side: 180-182
Nummer: 209

Der tildømmes Byen 2 Boder i S. Nikolaj Sogn.

Wi Frederich thend anden osv. giøre alle, vitterligt, at aar 1582 thend 13 junij paa vort retterting paa vort slott Kjøbnehafn wdi wor egen neruerilse, ofveruerindis os elskelige Niels Kaas till Taarupgaard, wor cantzeler, Peder Gyldenstiern till Thim, Danmarckis rigis marsk, Peder Munck til Estuadgaard, wor amerall, her Jørgen Lycke til Offuergaard, ridder, Jørgen Rosenkrantz til Rosenholm, Biørn Andersen til Stenholt, Eyller Grubbe till Liustrup, Danmarckis rigis cantzeler, Christoffer Vallckendorff till Glorup, wor rentemester, Steen Braade till Knudstrup, Jørgen Skram till Thielle, Manderup Parsberg till Hagisholm, her Christoffer, burchgraffue och frijherre van Dhono till Helne kiercke, Erich Hardenberg till Matterup, Hack Vlffstand till Hickeberg, Anders Bing till Smedstrup, Henrick Below till Spøtterup, Axell Gyldenstiern til Liungby, Corfitz Viffert till Nes, Absalon Giøe til Kielstrup, Jacop Seefeldt till Visborg, Breide Rantzou till Rantzouholm, Henrich Braade till Vidskiøffle, Christiern Skiell till Fusingøe och Albrit Frijs till Harritzkier, vore throe mend och raad, for os vor skickit Hans Skienck, borger her vdj Kiøbnehaffn paa thend ene och haffde med vor steffning for os vdj rette steffnt os elskelige Christiern Christiernsen, byefougit her sammesteds, for en dom, hand nogen tiid siden forleden dømpt haffuer emellom hannom och os elskelige Claus Rytter, raadmand och byes kemmener her vdj forskrefne Kiøbnehaffn paa byens wegne om thuende boeder, liggendis vdj sanctj Nicolaj sogen her vdj forskrefne Kiøbnehaffn, vdj huilcken hans dom hand haffuer tildømpt forskrefne Kiøbnehaffns bye alletiid her epfter at schulle nyde och beholde forskrefne thuinde boeder quit och frij til euig tiid, endog hand meener sig samme boder arffueligen at werre tilfalden och med retthe at tilhøre, och therfore formeener forskrefne hans dom icke saa retferdeligen dømpt at verre, som thed sig bør, och hannom ther vdinden at skie vret. Thesligiste haffde forskrefne Hans Skienck vdj rette steffnt forskrefne Claus Rytther for samme dom, som hand formeener icke saa retteligen forhuerffuid och dømpt at verre, som thed sig burde och sig her vdinden at skee vrett, och vdj rette laugde forskrefne Hans Skienck forskrefne dom, vdgiffuen her paa Kiøbnehaffns byeting thend 6 nouembris anno 1581 aff forskrefne Christiern Christiernsen, byefougit, liudendes: eptherdi goede mend tilforn haffue dømpt, at Hans Skienck saa vell som Claus Rytther schulle lougligen føre thierris windisbyrd vdj forskrefne sag her inden thinge och siden ther vdj endeligen dømmis

VI s.180

och Hans Skienck icke hafuer førdt ydermere vindisbyrd end forbemeldte Peder Haffntorn och Peder Offuerskier, huilcke ickon ephter en mands vinde, som er gammell Giert Skreder, vundit haffue. Thesligiste it breff, at Lyder Jensen haffuer paantset Jens Jude en boe for j^ctxx mark, haffuer och eskidt borgemestere och raads adkomme breffue therpaa och hand ingen anden breffue och beuisning i thend sag kand føre, huilckit hannom dog tiid epther anden er forlaugdt och Claus Rytther ther emod haffuer beuis. Førsth at Hans Skiencks moder Metthe Hansdaatter haffuer vthuongit vdgiffuit husleye til Kjøbnehaffns bye aff forskrefne boeder vdj xxxij aar och byen thennom vdj saa lang tiid vkierd haffuer hafftt. Thernest at wnge Giert Schreder er witterligtt, at forskrefne boeder hørde Hans Skiencks fader och moder aldielis. intidt till. Thesligiste beuiste med Lyder Jensens breff og seigell, at Lyder haffuer haffdt forskrefne boeder i leye, vdgiffuit husleye ther aff till Kiøbnehaffns bye och ingen rettighed Lyder haffuer hafftt thennom at selge, pantsetthe eller i andre maade affhende, haffuer och beuisth med Kiøbnehaffns byes børnebog, at Hans Skienck er icke tilfaldit epther hans fader meere end it hundrit marck. Saugde hand therpaa saa aff for retthe, at Kiøbnehaffns bye bør her epther at nyde och beholle forskrefue thuinde boeder quit och frij till euig tiid, som samme dom videre formelder, och beretthe forskrefne Haus Skienck, at epterthj samme boeder haffue werrit hans forelderis tilforn och ere hannom frankommen, som hand meen vdj hans wmyndige aar och meden hand haffuer verrit vden lands, burde forskrefne Claus Rytther beuise huis adkoms breffue, borgemester och raad her sammensteds haffue paa samme boeliger, som hand vdj fire samfelde thing haffuer her til byethingit eskit epther tingsvidtnis liudelse. Huor emod forskrefne Claus Rytther beretthe, at borgemester och raad her vdj byen haffue samme boeliger wdj hwern oc hefd. Thersom hand nu kiender sig ther till nogen rettighed, tha bøer hand vdj rette legge huis breffue oc adkomme hand ther paa haffuer, huor med hand will hannom borgemester och raad affvinde, ther till med haffue the xx vinthers heffdt paa samme boeliger och meere epther recessen och nu er byen tildømpt paa thed nye, wor begierindis, hand wille vdj retthe fremlegge huis hand haffde, huor med hand formenthe samme byefougdis dom at ville forspille, och setthe vel vdj retthe, om samme boeder icke bør at fylge Kiøbnehaffns bye epther forskrefne doms liudelse. Thisligiste setthe forskrefne Christiern Christiernsen vdj alle retthe, om hand vdj samme sin dom findis at haffue vforlempit forskrefne Hans

VI s.181

Skienck i nogen maade och om hand icke for samme steffning bør quit och frij verre, med flere ord. Tha epther tiltaale, giensuar, breff, beuisning och dens sags leylighed och eptherdj forskrefne Hans Skienck icke for os vdj dag haffuer beuist med breff eller seigell, at hand kand haffue eller tilholde sig nogen rettighed til forskrefne boeder, ey heller haffde nogit for os vdj retthe eller paaskudt, huormed hand forskrefne byefougdis dom kand rygge eller til inthet giøre, wden aleniste nogen mundtlig beretning och ther emod er beuis, at forskrefne Hans Skiencks moder haffuer vdj xxxij aar sielluff giffuit leye aff forskrefne wonninger til borgemester och raad paa Kiøbnehaffns byes vegne och vdj saa maade findis ther louglig heffdt paa forskrefne boeder och voninger epther recessen, saugde vij ther paa aff for retthe, at wij icke widste epther slig leylighed nogen tilfald, huormed vij forskrefne byefougdis vdgiffne dom kunde imod siige, men thend viid sin fulde macht dømme, och forskrefne boeder at fyllige forskrefne Kiøbnehaffns bye epther forskrefne doms liudelse angerløs och forskrefne Hans Skienck at igien giffue forskrefne Christiern Christiernsen hans beuislig kost och thering, hand i samme sag giort och lidt haffuer. Datum ut supra, nostro ad causas sub sigillo, teste Hilario Grubbe, iusticiario nostro dilecto.

Seglet hænger under. Orig. paa Perg. i Raadstuearkivet.

VI s.182